tisdag 23 februari 2010

Grattis Julia!!!!

Nu har jag varit och firat äldsta barnbarnet Julia som fyller 11 år idag!! Kommer aldrig att glömma dagen då mitt första barnbarn föddes!!! Minns det som igår, då den blivande mormodern och farmodern bar sig åt som yra höns! Vi hörde ju inget från sonen på hela dagen efter det att de hade farit iväg till BB.

Mormor och jag turades om att ringa varandra, ja minst en gång i halvtimmen för att höra efter om någon av oss hade fått det efterlängtade samtalet.

Strax efter kl. 21.00 ringer så äntligen sonen och berättar att en liten flicka hade kommit till världen!! DEN lyckan kunde inget mäta sig med!!!! Så underbart att få sitt första barnbarn!!

Men för varje gång mina fyra barnbarn har fötts så har det känts likadant...samma väntan, ängslan och sedan fullständig lycka!!!!!

Nu väntar jag bara tills det femte ska födas, och jag vet bestämt redan nu hur jag och mormor kommmer att irra omkring som yra hönor även denna gång!!!!

4 kommentarer:

  1. Jag blir alltid lika rörd när jag hör en personlig berättelse/upplevelse när ytteligare ett barn förgyller vår värld, i detta fall julias. Grattis jullan om du läser i farmors blogg.
    Snart blir det ännu en spännande berättelse att få höra och ett litet liv att välkomnas. Kram bullfarmor//Sofia i nbg

    SvaraRadera
  2. Jag glömmer heller ALDRIG dagen då mitt första barnbarn kom, lille Marcus som i år fyller 9 år. Vackrast på hela Östra.Ja han var det, jag lovar, helt perfekt:) De andra har också varit vackrast och helt perfekta så klart.Hela hjärtat blir varmt när man träffar dem tyvärr blir detta så sällan för de bor 30 mil ifrån mig. Naturligtvis åt motsatts håll.
    Ja nu är du på rätt blogg. Kom tillbaka.
    Ha det gottt
    / Agnetha

    SvaraRadera
  3. Tack Sofia !!! Och Agnetha ..jag kommer tillbaka!!!!

    SvaraRadera
  4. Nu har Nackafamiljen åkt tillbaka till sitt. Det har varit underbart att ha dem i huset. Min yngsta dotter och man med sina två barn Maya 4,5 år och Erik 1,5 år. Här har bakats och besökt badhuset bl.a det har gått i 120. Men visst känner man av att man blir äldre orken är inte densamma. Nu är här tyst, VÄLDIGT tyst. På både gott och ont. :)
    Agnetha

    SvaraRadera